Smärta x 2.

Jag överlevde första dagen på jobbet. Lipade bara två gånger. Det får väl vara godkänt.

Att komma hem till huset efter jobbet gjorde precis lika ont i hjärtat som jag anat. Ingen Bubbla som mötte mig ute och ingen som satt precis innanför dörren och laddade för att springa ut. Saknaden går inte att beskriva. Jag ser henne överallt.

Idag har jag dessutom också ont i käken. Eller ja, någonstans i munområdet. Efter en sömnlös och  smärtsam natt åkte jag till tandläkaren. Han konstaterade att det var en visdomstand på väg upp och att jag fick borsta ordentligt och ta värktabletter. Tack så mycket men värktabletterna biter inte och det gör ont från tanden, ut i kinden/käken och upp i örat. 

Ja, idag tycker jag faktiskt lite synd om mig själv.

En sötkorv.

En surkorv. Så här ser jag för övrigt ut på mitt passfoto. Typ.

Kommentarer
Postat av: Ammi

Lilla sötkorv!!! Nu har du klarat av första dagen , då går det bättre sen. Saknaden finns förstås , men ändå blir det lättare för varje dag, sen kommer det förstås jobbiga dagar. Det är jättesynd om dig , verkligen , det finns inget värre än att ha tandvärk. Nu är du så snäll och går tillbaka i morgon om det är lika ont. Då får han skära lite. Pussar

2014-01-07 @ 18:22:23
Postat av: hanty

Man får faktiskt tycka synd om sig själv och det är helt okej att gråta en skvätt då och då!
För övrigt vet jag precis vilken smärta du menar gällande visdomstanden! Drabbas av den typ var tredje månad men snart är nästan hela uppe (efter sju år) :(
Kram på dig!
Ser fram emot att ge dig en riktig kram om några dagar!

2014-01-07 @ 20:45:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0