Kom tillbaka!
Likt ett barn vill jag bara lägga mig ner på marken och gråta och slå med armarna i golvet. Kom tillbakaaaaaa!
Ändå är det ju mitt/vårt fel att hon är borta! Vad har vi gjort??? Fy, detta är helt och hållet hemskt!
Ångesten äter upp mig.
Lilla Grå, kom tillbaka!
Ändå är det ju mitt/vårt fel att hon är borta! Vad har vi gjort??? Fy, detta är helt och hållet hemskt!
Ångesten äter upp mig.
Lilla Grå, kom tillbaka!
Vila i frid, Lilla Grå
Idag fick vår älskade lilla kanin somna in för alltid. Hon svarade inte på penicillinet, ville inte äta eller dricka och var apatisk och slö. Vi åkte då till djursjukhuset där dom gav oss två val: operation eller somna in.
Vi hade ångest över detta väl både länge och väl men bestämde oss för att låta henne somna in. Hon har haft 7 fina, friska år och verkar ha stortrivts hos oss så vi tyckte inte att det var rättvist mot henne att ta mer smärta och gå igenom en stor, riskfylld operation.
Just nu har jag världens ångest och vill bara ha henne tillbaka! Men samtidigt känner jag att vi gjorde rätt val. Om vi hade låtit henne gå igenom operationen så hade det mest varit för vår skull, inte för hennes. Men jag kommer att grubbla på detta länge, gjorde vi verkligen rätt? Jaa, det är det väl ingen som vet...
Hemma i lägenheten finns det saker överallt som påminner om henne. Buren som står tom, hennes lila filt, hennes kartong, en kaninplutt i ett hörn, maten i skåpen...
Det gör ont i hjärtat.
Vi hade ångest över detta väl både länge och väl men bestämde oss för att låta henne somna in. Hon har haft 7 fina, friska år och verkar ha stortrivts hos oss så vi tyckte inte att det var rättvist mot henne att ta mer smärta och gå igenom en stor, riskfylld operation.
Just nu har jag världens ångest och vill bara ha henne tillbaka! Men samtidigt känner jag att vi gjorde rätt val. Om vi hade låtit henne gå igenom operationen så hade det mest varit för vår skull, inte för hennes. Men jag kommer att grubbla på detta länge, gjorde vi verkligen rätt? Jaa, det är det väl ingen som vet...
Hemma i lägenheten finns det saker överallt som påminner om henne. Buren som står tom, hennes lila filt, hennes kartong, en kaninplutt i ett hörn, maten i skåpen...
Det gör ont i hjärtat.
Rumpan... eller?
Ja, nu skriver jag ytterligare ett inlägg som handlar om min kanin men nu kommer det handla om lite andra saker också.
Jag har varit/är väldigt orolig för det lilla livet och igår morse så var det blod (!) på golvet vid kaninens bur. Jag får ju naturligtvis panik och tänker ringer djursjukhuset på en gång. Sen kommer jag på att jag kanske ska kolla så att det verkligen är blod från kaninen. Jodå, nog kan jag se en liten blodfläck i rumpan. Ja, så jag ringer alltså. Sen när de svarar och jag ska berätta mitt bekymmer blir jag plötsligt osäker på vad jag ska säga. Säger man rumpan? För kaninens bajskanal och könsorgan är ju liksom väldigt nära varandra och varifrån blodet kom vet jag ju inte. Så jag mumlar fram mitt namn och berättar osammanhängande att "min kanin har blod i rumpan, eller vad man säger..." Eller vad man säger? Gud, ibland är jag så pinsam i telefon att jag bara vill lägga på. Nu kunde jag ju inte det eftersom jag verkligen ville höra svaret. Sköterskan i andra ändan (haha) var väldigt artig och tillmötesgående och skrattade inte ens åt mig utan svarade att det kan komma blod ur slidan vid livmodersinfektion (nu vet jag ju vad jag skulle ha sagt men hur skulle jag kunna säga slida i telefon till ngn jag inte ens känner...?)
Kaninen mår aningen bättre efter mycket tvångsmatning. Jag vågar inte riktigt hoppas ännu men känner mig ngt uns lättare till sinnes.
Ikväll blir det mer tvångsmatning och eventuellt tvångsmys. Ingen hård kväll m.a.o. :)
Jag har varit/är väldigt orolig för det lilla livet och igår morse så var det blod (!) på golvet vid kaninens bur. Jag får ju naturligtvis panik och tänker ringer djursjukhuset på en gång. Sen kommer jag på att jag kanske ska kolla så att det verkligen är blod från kaninen. Jodå, nog kan jag se en liten blodfläck i rumpan. Ja, så jag ringer alltså. Sen när de svarar och jag ska berätta mitt bekymmer blir jag plötsligt osäker på vad jag ska säga. Säger man rumpan? För kaninens bajskanal och könsorgan är ju liksom väldigt nära varandra och varifrån blodet kom vet jag ju inte. Så jag mumlar fram mitt namn och berättar osammanhängande att "min kanin har blod i rumpan, eller vad man säger..." Eller vad man säger? Gud, ibland är jag så pinsam i telefon att jag bara vill lägga på. Nu kunde jag ju inte det eftersom jag verkligen ville höra svaret. Sköterskan i andra ändan (haha) var väldigt artig och tillmötesgående och skrattade inte ens åt mig utan svarade att det kan komma blod ur slidan vid livmodersinfektion (nu vet jag ju vad jag skulle ha sagt men hur skulle jag kunna säga slida i telefon till ngn jag inte ens känner...?)
Kaninen mår aningen bättre efter mycket tvångsmatning. Jag vågar inte riktigt hoppas ännu men känner mig ngt uns lättare till sinnes.
Ikväll blir det mer tvångsmatning och eventuellt tvångsmys. Ingen hård kväll m.a.o. :)
Kaninen is alive.
Jo, hon lever men det är inte samma pigga lilla kanin som för en vecka sedan. Vi fick hämta henne i dag på eftermiddagen. Hon har blivit sövd och röntgad, hon har en infektion och har fått antibiotika som hon ska äta i 10 dagar. Oh, vad jag hoppas att antibiotikan hjälper!! Annars måste vi operera henne och det vill jag inte!!!
Fy, jag har ont i magen men det känns lite bättre nu när hon är hemma igen.
Lessen att ni får läsa såna tråkiga och ledsamma bloggar men just nu är jag ledsen så då blir det så.
Fy, jag har ont i magen men det känns lite bättre nu när hon är hemma igen.
Lessen att ni får läsa såna tråkiga och ledsamma bloggar men just nu är jag ledsen så då blir det så.
Katastroftänkande
Jag har kommit fram till att min hjärna tänker i katastrofer. Nu när min lilla kanin är på sjukhus så tänker hjärnan bara negativt.
Katastrofhjärnan: "Snart ringer de och säger att hon är död."
Den lilla delen normal hjärna: "Nej, hon mår bra, hon är ju hos specialister!"
Katastrofhjärnan: "NEEEEEJ! SNART RINGER DE - HON ÄR DÖÖÖÖÖÖD!"
Den lilla delen normal hjärna: "Hmf, kumf, puffn..." (här kväver katastrofhjärnan den norrmala hjärnan)
Katastrofhjärnan: "Mohahahaha, döööööööd!"
Saknar min lilla lurvboll.. nu vill jag veta hur hon mår!
Katastrofhjärnan: "Snart ringer de och säger att hon är död."
Den lilla delen normal hjärna: "Nej, hon mår bra, hon är ju hos specialister!"
Katastrofhjärnan: "NEEEEEJ! SNART RINGER DE - HON ÄR DÖÖÖÖÖÖD!"
Den lilla delen normal hjärna: "Hmf, kumf, puffn..." (här kväver katastrofhjärnan den norrmala hjärnan)
Katastrofhjärnan: "Mohahahaha, döööööööd!"
Saknar min lilla lurvboll.. nu vill jag veta hur hon mår!
Min kanin är på sjukhus.
Min söta lilla ninis spenderar natten på Blå stjärnans djursjukhus. Hon har inte velat äta på ett par dagar så idag fick vi en tid för undersökning och sen fick jag inte ta med henne hem! Blev så lessen i hjärtat... Nu kan jag inte tänka på henne utan att vilja gråta. Det är så hemskt att se hennes tomma bur och det är alldeles tyst här hemma. Hela tiden intalar jag mig att hon är i trygga händer och att de är proffs, samtidigt ser jag henne sitta i ett hörn i en liten bur och andas fort och vara jätterädd! Usch, nu börjar jag gråta med... Fan!
Imorgon mellan kl 12-15 ska de ringa och berätta hur hon mår. Jag hoppas att hon får komma hem då...
Nu ska jag gråta mig till sömns... :(
Imorgon mellan kl 12-15 ska de ringa och berätta hur hon mår. Jag hoppas att hon får komma hem då...
Nu ska jag gråta mig till sömns... :(
Hoppelihopp!
Igår hoppade vi på ridningen! OJ, va roligt det var! Förra gången vi skulle hoppa så blev min häst sur och vägrade galoppera. Om jag försökte få honom att galoppera så protesterade han bestämt genom att studsa runt som en fucking häststudsboll. Så då fick jag skritta i 40 minuter - gissa på vilket solskenshumör jag var på efter den lektionen. Igår gick det iaf bättre, jag var så nervös att jag trodde att jag skulle göra på mig i ridbyxan men efter första omgången hinder så fattade jag att hästen visste vad den ska göra, så det var bara att följa med. Wunderbart! Pricken över i:et är att de gånger vi hoppar får vi ha en helt fantastisk ridlärare nämligen D, som inte bara är oerhört duktig utan också (enligt mina fördomar) ganska gay. :)
Ny dålig vana
Jag har börjat med en ny ovana. Jag vaknar innan min väckarklocka går igång. Fruktansvärt irriterande. 
I´m a cakemaster!
Idag har jag gjort två jättefina tårtor till min kompis små tvillingflickor! De fyller 3 år och gillar rosa och Hello Kitty... så jag tog vara på det och gjorde finfina flicktårtor! :)
I have become Anja Pärsson
Eller inte... MEN jag har iaf varit i Sälen och för första gången i mitt 26-åriga liv åkt skidor. Jag måste säga att det gick över förväntan, kanske överdrev jag en aning i rubriken men det har gått bra iaf. Jag har varit nervös inför detta länge och mentalt förberett mig på total förnedring och katastrof men det blev det inte. Visst, jag kom inte in till stolsliftarna första gången och visst har jag ramlat på min sambos syster, i backen, i knappliften, i barnbacken men det har varit helt okej ändå. Så här kommer en snabb sammanfattning med bra och dåligt med Sälen och skidåkning.
+
Snö är vackert.
Det är roligt att åka skidor (när man inte ramlar)
Det finns mycket roliga männsikor att titta på ( och ja, jag är införstådd med att jag som nybörjare tillhör den gruppen)
Man får umgås med människor man tycker om.
Man får äta mycket (eftersom man är ute och åker skidor hela dagarna..hehe)
-
Man får dödens ont i låren
Man får klämskador av pjäxorna.
Det är inte lika roligt att åka skidor när det snöar och blåser
Det finns massa knepiga liftsystem som man måste behärska för att undvika total utskämmning.
Man ser ut som en muppis i alla tjocka kläder och hjälm (å andra sidan ser alla ut så, så jag antar att det är "normalt")
När jag är lite piggare i mitt hjälmhuvud kommer jag eventuellt att beskriva mina äventyr i fjällen mer ingående men just nu får det räcka, jag måste packa upp min packning och köpa frukost.
+
Snö är vackert.
Det är roligt att åka skidor (när man inte ramlar)
Det finns mycket roliga männsikor att titta på ( och ja, jag är införstådd med att jag som nybörjare tillhör den gruppen)
Man får umgås med människor man tycker om.
Man får äta mycket (eftersom man är ute och åker skidor hela dagarna..hehe)
-
Man får dödens ont i låren
Man får klämskador av pjäxorna.
Det är inte lika roligt att åka skidor när det snöar och blåser
Det finns massa knepiga liftsystem som man måste behärska för att undvika total utskämmning.
Man ser ut som en muppis i alla tjocka kläder och hjälm (å andra sidan ser alla ut så, så jag antar att det är "normalt")
När jag är lite piggare i mitt hjälmhuvud kommer jag eventuellt att beskriva mina äventyr i fjällen mer ingående men just nu får det räcka, jag måste packa upp min packning och köpa frukost.
Telefonkö
Du för närvarande plats 38 i kön. (suck)
Du har för närvarande plats 35 i kön. (suck o pust)
Du har för närvarande plats 28 i kön. (ja, men det går visst rätt fort ändå)
Du har för närvarande plats 25 i kön. (ahhh!)
Du har för närvarande plats 20 i kön. (men!)
Du har för närvarande plats 18 i kön. (----)
Du har för närvarande plats 12 i kön. (Oh, här går det undan)
Du har för närvarande plats 8 i kön. (Jippie!)
Du har för närvarande plats 5 i kön. (I can se the light at the end of the tunnel!)
Du har för närvarande plats 2 i kön. (tjohooo!)
Du har för närvarande plats 2 i kön. (hm...)
Du har för närvarande plats 2 i kön. (va?)
Du har för närvarande plats 2 i kön. (morr,morr)
Du har för närvarande plats 2 i kön. (!!!!!!)
Du har för närvarande plats 2 i kön. (WTF!!!!)
Du har för närvarande plats 2 i kön...... I´m in hell...
Du har för närvarande plats 35 i kön. (suck o pust)
Du har för närvarande plats 28 i kön. (ja, men det går visst rätt fort ändå)
Du har för närvarande plats 25 i kön. (ahhh!)
Du har för närvarande plats 20 i kön. (men!)
Du har för närvarande plats 18 i kön. (----)
Du har för närvarande plats 12 i kön. (Oh, här går det undan)
Du har för närvarande plats 8 i kön. (Jippie!)
Du har för närvarande plats 5 i kön. (I can se the light at the end of the tunnel!)
Du har för närvarande plats 2 i kön. (tjohooo!)
Du har för närvarande plats 2 i kön. (hm...)
Du har för närvarande plats 2 i kön. (va?)
Du har för närvarande plats 2 i kön. (morr,morr)
Du har för närvarande plats 2 i kön. (!!!!!!)
Du har för närvarande plats 2 i kön. (WTF!!!!)
Du har för närvarande plats 2 i kön...... I´m in hell...
Drömkåken... *poff*
Idag var jag och sambon och tittade på vårt drömhus. Ett rött trähus men vita knutar med trägolv och vedspis...
....
Det var vad jag fantiserad om iaf. Visserligen va huset rött med vita knutar och det fanns trägolv MEN i vissa rum fanns inget golv (!)
WTF?? Tror dom att vi är små snickare allihop? Om man säljer ett hus måste det väl iaf ha väggar och golv? Snacka om att bli besviken. Vi blev så besvikna att vi blev helt off och ställde inte bion som vi hade tänkt gå på... :(
Jaja, man måste kyssa många grodor innan man hittar sin prins... eller ngt... ?
....
Det var vad jag fantiserad om iaf. Visserligen va huset rött med vita knutar och det fanns trägolv MEN i vissa rum fanns inget golv (!)
WTF?? Tror dom att vi är små snickare allihop? Om man säljer ett hus måste det väl iaf ha väggar och golv? Snacka om att bli besviken. Vi blev så besvikna att vi blev helt off och ställde inte bion som vi hade tänkt gå på... :(
Jaja, man måste kyssa många grodor innan man hittar sin prins... eller ngt... ?
Hört i badhuset 1.2
När jag går in i omklädningsrummet möts jag av två söta tvillingflickor runt 5 år, en mamma och ett litet barn, kanske 1 år.
Naturligtvis går jag till andra sidan av skåpen och byter om men det hörs ju fortfarande vad de säger.
Mamman (glatt) - Såg ni vad Lillan gjorde innan?
Flickorna - Näääää?
Mamman (ännu gladare) - Hon bajsade.....i duschen!
Skratt från flickor och mamma.
WHAT??!!!
På vilket sätt är det roligt att Lillan bajsade i duschen? Det är ju jätteäckligt!! Speciellt eftersom jag inte har några glasögon på mig och därför inte kan se eventuella bajsrester! Tänk om jag har gått i bäbisbajs??!!
Får verkligen ta och fundera på om det är värt att gå och simma mer, människor är så äckliga.
Släkthelg
Puh, har haft så mycket att göra i veckan att jag inte hunnit skriva om min helg. Jag (och sambon) var alltså hemma hos mina päron - familjen B och passade samtidigt på att besöka min sambos familj - familjen A. Det var kalas hos båda familjerna, många som har fyllt år (jag bland annat) och det är vissa skillnader på kalas och kalas kan jag meddela.
Hos familjen B - Man tar sin hög (ja, det bör vara en hög) med paketer, marcherar fram till födelsedagsbarnet, säger grattis och överlämnar paketen får en kram i retur och återgår till sin plats. Sedan sittar/står man och tittar på den som öppnar paketen under glada tillrop (eller nåt).
Hos familjen A - först ska man dividera om vem som ska få paketer först (den äldsta, den som fyllde först, den yngsta o.sv.). Sen när man har bestämt det ska det dras ut på paketutdelningen lite till genom att retas (helst med den som mest vill ha paketerna). Sedan ska man hålla en lite omständig förklaring om paketen, vem den är ifrån och huruvida man är nöjd med paketinslagningen eller inte o.s.v. När man sedan mottagit sitt paket får man ge en kram (beroende på vem det är som lämnar, lillkusinen är inte så intresserad t.ex) och sedan får man äntligen öppna paketen under glada tillrop.
Jag, som är en ganska otålig person, kan väl tycka att det ibland blir aningen trögt med paketutdelningen hos familjen A men det är som de vise säger, man får ta det onda med det goda. Om det onda i det här fallet är långsamma paketutdelningar så tar jag gärna det i utbyte mot en finfin "extrafamillj".
Hos familjen B - Man tar sin hög (ja, det bör vara en hög) med paketer, marcherar fram till födelsedagsbarnet, säger grattis och överlämnar paketen får en kram i retur och återgår till sin plats. Sedan sittar/står man och tittar på den som öppnar paketen under glada tillrop (eller nåt).
Hos familjen A - först ska man dividera om vem som ska få paketer först (den äldsta, den som fyllde först, den yngsta o.sv.). Sen när man har bestämt det ska det dras ut på paketutdelningen lite till genom att retas (helst med den som mest vill ha paketerna). Sedan ska man hålla en lite omständig förklaring om paketen, vem den är ifrån och huruvida man är nöjd med paketinslagningen eller inte o.s.v. När man sedan mottagit sitt paket får man ge en kram (beroende på vem det är som lämnar, lillkusinen är inte så intresserad t.ex) och sedan får man äntligen öppna paketen under glada tillrop.
Jag, som är en ganska otålig person, kan väl tycka att det ibland blir aningen trögt med paketutdelningen hos familjen A men det är som de vise säger, man får ta det onda med det goda. Om det onda i det här fallet är långsamma paketutdelningar så tar jag gärna det i utbyte mot en finfin "extrafamillj".
GÖTEBORG
Varje gång jag är i en storstad känner jag mig som en ängslig liten kanin på okänd mark. Det är mycket trafik, mycket folk och jag fattar fan inte hur man kommer ut från Centralstationen i Göteborg utan att komma in på Nordstan (!)
Iaf så var jag i Göteborg igår för att hälsa på min söta lillasyster. MEN det hända oväntade saker! Jag behövde inte åka in till Nils Erikssonterminalen utan hoppade vant (ha!) av bussen utanför för att sedan lite smidigt genast hitta rätt hållplats och dessutom hoppa på rätt spårvagn OCH åka åt rätt håll! På första försöket!! Visserligen fanns kaninkänslan där hela tiden men jag lyckades - en seger för lantlollan!!
Iaf så var jag i Göteborg igår för att hälsa på min söta lillasyster. MEN det hända oväntade saker! Jag behövde inte åka in till Nils Erikssonterminalen utan hoppade vant (ha!) av bussen utanför för att sedan lite smidigt genast hitta rätt hållplats och dessutom hoppa på rätt spårvagn OCH åka åt rätt håll! På första försöket!! Visserligen fanns kaninkänslan där hela tiden men jag lyckades - en seger för lantlollan!!
Våååååår!
Är det tyvärr inte än men häromdagen fick jag vårkänslor när jag såg en hundbajshög på en plätt som det var lite grönt (typ) gräs på. Ibland undrar man ju vad associationscentret i min hjärna håller på med?
