Kärleken till ett djur.

Vår katt, Bubblan, är sjuk. Hon åkte in till djursjukhus den 23:e december, fick komma hem med specialkost och medicin den 24:e. Åh, vilken fin julklapp! 

I tre dagar åt hon sin nya mat och medicin och verkade må bättre. Efter tredje dagen började hon kräkas. Hon kräktes hela natten och jag o sambo vakade över henne. Dagen därpå blev det djursjukhuset igen - dropp och medicin under dagen, hem på permis under natten. Vår kära Bubbla är nämligen en bestämd dam som inte tycker om personer som sticker henne och försöker ge henne massa äcklig medicin. Detta resulterar i att de inte kan vårda henne som de vill och Bubblan blir stressad och arg. Därför får hon komma hem på nätterna.

Nu är hon hemma efter andra dagen på sjukhuset. Njurvärdena är skyhöga och likaså kaliumvärdet. Imorgon ska det göras ultraljud på njurarna för att veterinären ska kunna ge oss en prognos om hennes framtidschanser. 

Nu brottas jag med frågor om skuld, pengar, egoism och livskvalité. Hur länge ska vi hålla på och kämpa? Hur mår Bubblan i detta? Hur mycket pengar ska vi lägga ut? Hur mycket gör jag för min egen del vs Bubblan? 

Nu ligger hon här hemma och myser och verkar må hur bra som helst. Saken är den att hela hennes lilla kropp är full av smärtstillande och medicin mot illamående.

Jag har nu varit, mer eller mindre, orolig sedan den 23:e december. Jag kan inte sova, inte äta, inte sluta gråta. Jag tänker att "kanske är det bästa för alla att hon får somna in" och samtidigt som jag tänker detta känns det som mitt hjärta ska gå sönder. Ska jag aldrig mer få klappa Bubblan? Ska hon adrig glatt komma och möte mig när jag kommer hem från jobbet? Ska hon aldrig mer hoppa upp på min mage, trampa runt, köra upp rumpan i mitt ansikte och sedan lägga sig ner och spinna? ALDRIG MER?? Det gör ju så ont att jag inte vet vart jag ska ta vägen. 

Det här är den enda nackdelen med djur. Hur långt ska man gå? 

Kommentarer
Postat av: Sandra

Svår fråga.. djur är kärlek! sänder en kram!

2013-12-29 @ 19:41:11
URL: http://ikeaismyworld.wordpress.com
Postat av: Sanna

Det är aldrig lätt, och de är ju värda så mycket för en... Vi älskar alla Bubblis o det gör ont i hjärtat för både hennes skull och eran!!!

2013-12-29 @ 19:44:13
Postat av: hanty

Åh stackars lilla Bubblan! Hoppas hon kryar på sig snart och att ni inte ska behöva fundera mer över jobbiga beslut.
Kram

2013-12-29 @ 20:05:49
Postat av: Ankty

Åh fy vilken sorglig och känslosam läsning. Jag hoppas oxå att Bubblan snart kan få må bättre! Tänker på er! Kramar i massor❤

2013-12-29 @ 20:24:58
Postat av: Moster M

Stackars er? Det är svårt beslut. Vår hund Ludde fick besvär m njurar också. Vet. sa att det är svårt att göra ngt. Vi tog beslutet att han fick somna in. Vi enades om att han har haft ett bra liv. Att inse att man måste se till djurets bästa är nog ett måste! Bubblan har haft ett bra liv! Du hörde säkert att vår hund Vincent oxå fick somna in. Det fanns ingen tvekan men en stor stor sorg ! Du får försöka att ta ett beslut. Kram Jessica

2013-12-29 @ 21:06:17
Postat av: Bella

Usch usch usch, förstår precis vad du går igenom nu. De fruktansvärda känslor av sorg, ångest och förtvivlan som man känner över sitt lilla hjärta när de mår dåligt. Våndas med er vännen. Hoppas veterinärerna hittar vad problemet är för er Bubblan då besluten kan bli aningen lättare. Håller tummarna för att allt ska gå bra för er misse och att hon är på benen, pigg och kry, snart igen. Många kramar från din gamla bastis. ❤️

2013-12-30 @ 02:17:04
Postat av: Ammi

Vi sörjer er söta Bubbla, hon har levt ett kort men intensivt liv, hon har haft roligt , kunna springa till skogen och klättra i träd, hoppa och skutta på trädgården, jaga bort Maja, med mattes hjälp och varit allmänt rolig och bestämd. Ni gjorde helt rätt, att hon fick somna in och slippa att plågas.

Vila i frid lilla Bubblan

2013-12-30 @ 18:39:15
Postat av: Ammi

Ja, det här inlägget skulle stått under det andra , men ni fattar???

2013-12-30 @ 20:27:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0