Du fattas mig!

Farmor.. lilla älskade farmor. Idag när jag lyssande på den vackra tonsatta dikten började tårarna trilla. Farmor, jag saknar dig! Det är konstigt att tänka att en människa som har funnits med i hela ens liv helt plötsligt är borta. Det är det jag inte gillar med döden, den är så definitiv.
Farmor, du fattas mig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0