Bra gjort SJ!

Ja, jag och sambo har ju varit i Stockholm i helgen och vi forslades dit och hem via tåg. Jag var extremt pessimisstiskt inställd till hur detta skulle gå och laddade sålunda väskan med korsordstidning, skvallertidning, bok, dator (med hela andra säsongen av Christine), frukt, macka , godis, vatten och läsk. Man vill ju liksom inte riskera att svälta ihjäl eller ha dötråkigt när man får vänta i flera timmar p.g.a signalfel. Well, ni skulle ha sett min förvåning när tåget rullade in 2 minuter innan beräknad ankomsttid på Stockholm Central. För bra för att vara sant, tänkte jag och började fundera på hur hemsk återresan skulle bli. 

Efter denna fantastiska start så fortsatte dagen i samma anda. Vi käkade, var på slottet, käkade igen och sen var det ju We will rock you. Som ni förstår av mitt förra inlägg så var föreställningen fantastisk och jag är fortfarande imponerad och tagen av den.

På lördagkvällen skulle jag och Sambo fara hemåt. På Stockholm central står tåget snällt och väntar på oss när vi kommer. Det avgår i rätt tid men jag kan inte med ord beskriva hur GLAD jag är att jag tog med mina hörlurar och min dator! I vår vagn satt nämligen ett helt hockeylag bestående av pojkar i åldern 10-12 år. Jävlar vilket tjatter det var! Skrik och skrän, det luktade fotsvett och toaletten stank av kiss. BLÄK! Behöver jag säga att jag tittade på alla Christine-avsnitt? Jaja, tåget rullade iaf in på stationen 13 minuter efter beräknad ankomsttid men det måste väl anses som godkänd i dessa snötider.

När vi packat in oss i bilen så åkte vi och hämtade Bubblan hos moster Sanna. Bubblan verkade inte alls vilja åka med hem. Hos moster fanns det massa kul att göra (typ leka i badkaret) och sen fick man ju massa rökt skinka! Vi packade iaf in henne i bilen och hon satt tyst nästan hela vägen hem (till skillnad från ditvägen då hon skrek i högan sky).

Det är skönt att vara hemma igen. Helgen har varit toppen, allt har fungerat bra och vi har haft så kul men trots allt så stämmer det gamla talesättet:


Kommentarer
Postat av: Ammi

Ha, ha , kan tänka mig hur det lät. Ingen lyssnar och alla pratar. vilken tur att du hade så mycket med dig. Kram

2011-01-10 @ 13:46:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0