Egentligen.
Egentligen skulle detta inlägg handla om det fruktansvärt tråkiga träningspass jag just har genomlidit. Men sen tittade jag lite på rosa bandet galan och då kändes det så futtigt. Såg på inslaget med mannen vars fru hade fått bröstcancer och dött, vars yngsta dotter hade fått bröstcancer och dött och vars mellandotter just nu hade cancer och genomgick behandling. Det var bara den äldsta dottern som inte bar på cancergenen. Så himla sorgligt, det gör ju ont i hjärtat!!
Jag är så glad att min lilla mamma besegrade cancern men oron finns ju där såklart... Tänk om den kommer tillbaks? Tänk om någon av mina systrar får det? Tänk om jag får det? Det är ju inte så att jag tänker på det varje dag men ibland så funderar jag på det. Jag försöker vara glad och ta vara på livet men ibland glömmer man bort att vara tacksam för det man har.
Så nu ska jag gå och vara tacksam för att jag har ett underbart liv....och kanske sticka lite! :=)
Jag är så glad att min lilla mamma besegrade cancern men oron finns ju där såklart... Tänk om den kommer tillbaks? Tänk om någon av mina systrar får det? Tänk om jag får det? Det är ju inte så att jag tänker på det varje dag men ibland så funderar jag på det. Jag försöker vara glad och ta vara på livet men ibland glömmer man bort att vara tacksam för det man har.
Så nu ska jag gå och vara tacksam för att jag har ett underbart liv....och kanske sticka lite! :=)
Kommentarer
Postat av: Sanna
Usch va hemskt med den stackars mannen!! :( Jag börjar också tänka sådär ibland, men det är onödigt att slösa bort livet med att oroa sig, man har ju inte mkt att säga till om hur som helst.
Trackback
