Himlagrisen

Idag ska jag gå och simma. Jag hatar simhallen men älskar vatten och att simma. När jag går de få meterna från omklädningsrummet och till bassängen känns det som om hela simhallen stannar upp och alla, verkligen A L L A stirrar på mig. Detta, tror jag, beror på två saker.

1) Jag har inga glasögonen på mig och vet därför inte om någon tittar på mig, vilket för ett kontrollfreak som jag är  oerhört jobbigt.

2) Jag tycker inte om hur jag ser ut i baddräkt (snällt uttryckt).

Jag vet naturligtvis att alla inte stirrar på mig när jag går in i simhallen. Kanske någon kastar en blick på mig och tänker "Varför går den där lilla tjockisen där och kisar, men hon har iaf snygga (läs stora) bröst". Inte vet jag? Men troligtvis är det inte många som bryr sig att någon kommer in i den redan fulla simhallen men känslan består och den är inte behaglig.

Trots detta ska jag ännu en gång modigt promenera ut i simhallen, jag inbillar mig att om jag gör det tillräckligt många gånger så försvinner obehaget - vi får väl se..