Himlagrisen

Det är otroligt turbulent på jobbet nu. Förändringar i verksamheten, kollegor som slutar, nya rutiner och jadajadajada... Eftersom jag tycker att det är jobbigt med för mycket förändringar så är detta inget drömläge för mig. Jag tycker att det är jobbigt och motigt nu och försöker förtränga och tänka bort allt.

Igår fick jag dock en mindre uppenbarelse om varför jag älskar mitt jobb. Jag insåg plötsligt att det skulle vara så himla många fantastiska människor som jag aldrig skulle ha träffat om det inte vore för jobbet. Människor som jag aldrig skulle ha lärt känna eftersom vi rör oss i olika kretsar och jag är så himla glad och tacksam för möjligheten att få göra detta. Jag lär mig så himla mycket om mig själv, om samhället, om droger, om reaktioner, om relationer, om förtroende och om tillit. Människorna jag träffar är fantastiska på massa olika sätt och jag vill fortsätta lära mig av dem.

Så anledningen till att jag älskar mitt jobb är människorna! Jag ska försöka att inte glömma bort detta i förändringarnas sus och dus. Heja människorna!