Promenad med hund.
Jag lånade grannens hund och gav mig iväg på en promenad. På promenaden hittade Izor och jag en äng som var som gjord för att springa på. Efter snabb överläggning (härlig äng, ingen som ser oss) bestämde vi oss för att prova. Så vi sprang så fort benen bar oss med fladdrande öron (Izors) och vatten som stänkte kring benen (båda). Efter ruschen stannade vi på grusvägen log belåtet mot varandra och fortsatte vår promenad.
F R I H E T.
Härligt det låter!!!! Hade det inte lika härligt själv. Tror jag har någon sorts 40-årskris!!
Haha helt underbart! Tror att människan generellt skulle bli lyckligare av att tänka lite mer som en hund (eller katt). Jag kan göra såna galna grejer när jag promenerat med syrrans hund också. Du beskriver ju precis som man tänker; snabb överläggning, härlig äng, ingen som ser, klockrent! Ibland krävs det inte mycket för att bli happy ;) tjoho!
Det är lycka det!!! Kram
